Automat Anarkistiska matalkemister

Skillebyholm 2009

400 m²

Under säsongen 2009 hade vi ungefär 400 m² odling på Skillebyholm. Vi har dokumenterat odlingen på en annan blogg som uppdateras av initiativtagaren till odlingsprojektet.

Att göra det ihop

Idén till odlingen var att odla egna grönsaker till våra matlagningar under säsongen och för att ha egna grönsaker med oss ner till FN:s toppmöte i Köpenhamn. Men vi hade också en idé att genom våra sociala nätverk i Stockholm kunna motivera folk från storstaden till att komma ut och hjälpa till med grönsaksodling. Vi ville koppla ihop maten med odlingen, varifrån våra grönsaker kommer ifrån och sedan hela vägen till tallriken.

Vi arbetar på ett sådant sätt där vi vid varje matlagning bjuder in folk som ska ha maten att hjälpa till. Vi består organisatoriskt av en liten kärna som planerar, gör inköp, fixar utrustning och allt annat som krävs för att maten ska bli till. Därutöver behövs hjälp med att hacka, steka, koka osv. På samma sätt skulle vi kunna organisera en odling och under säsongen 2009 försökte vi oss på det.

Kontrollbehov, ekologi och beroendeskap

Att odla sina egna grönsaker innebär att vi får vara med från början och bestämma förutsättningarna. Vi kan såklart inte kontrollera och domesticera fullständigt, men ändå skapa en kontroll över vissa saker vi tycker är viktiga. Som t ex att vi håller sådant vi lever av borta från giftiga kemikalier, vilket borde ses som helt självklart. Ska vi fortsätta leva och inte dra med oss hela planeten i något långt utdraget kollektivt självmord, behöver vi – igen – börja leva efter helt andra mönster än de vi har i dag. För att se till att vi inte dör av cancer via bekämpningsmedel eller av en ekologisk kollaps måste vi se till att vi skaffar vår mat på ett hållbart sätt. Och som folkkök tänker vi att vi ska göra det och vi måste börja någonstans.

En annan aspekt av odling, folkkök och ekologi är beroendeskapet. Som civila medborgare är vi helt beroende av infrastruktur för vår överlevnad. Vi bor i hus vi inte byggt själva (eller så gör vi det, men då är materialen industriproducerade), vi rör oss med transportmedel vi aldrig skulle kunnat drömma om att skapa på egen hand, vi har ett beroendeskap av otroliga mängder energi via två hål i väggen och vår mat kommer från butiksdiskar, från förpackningsindustrier, från odlingsindustrier. Som ett massivt kollektiv har vi skapat oss en struktur där vi som enskilda inte spelar särskilt stor roll, men där en extern infrastruktur är helt livsnödvändig för den enskilde. Vårt självbestämmande har reducerats till vilka varor vi väljer på butikshyllorna. Så länge vi inte bygger, rör oss, definierar var vi behöver, odlar och lagar mat på egen hand. Vi kan skapa våra egna förutsättningar i mindre kollektiv där alla är delaktiga. Men då behöver vi mark vi rör över själva, med egna odlingar osv. Och vi tänker att vi kilar in det som en parallell infrastruktur med köksutrustning och egna grönsaker där folk finns.

Från 2000 till 400

Det har en tendens att börja med storslagna visioner och en viss naiv inställning till hårt fysiskt arbete. Ett ungefär 2000 m² stort fält stod inför ytterligare en säsong av träda och det kliade i fingrarna. I mittersta Skåne, på Holma i Höör, skulle ett annat gäng bruka en bit mark för att få ihop grönsaker som också skulle skäppas till Köpenhamn i december 2009 och detta inspirerade. Vi skulle se till att få låna dessa 2000 m² och chocka de andra folkköken med våra egna flugätna morötter. Som tur fanns det andra på plats som insåg hur mycket arbete det skulle bli med 2000 m² och reducerade marken vi fick låna. "Det är bättre att ni gör det ordentligt på liten yta än att dö ogräsdöden och misslyckas med grönsakerna".

Varierande arbetskraft

Liksom många andra projekt, så kan man räkna med ett visst tryck av engagemang i en början – när allt är nytt och spännande. Vi var mellan tio och tjugo personer vid två efterföljande tillfällen i maj. Vi grävde bäddar, gödslade, sådde och satte. Det dök upp vänner, folkköksfolk och människor vi aldrig träffat förut.

En person hade planerat och tagit det huvudsakliga ansvaret för odlingen. Under säsongen som kom varierade antalet involverade mellan en till tre personer, men huvudsakligen var det en person på plats hela tiden. Arbetet kombinerades då också med annat arbete, utbildning och föräldraskap.

Skörd, festival, donationer och Köpenhamn

400 kvadratmeter räckte gott för rätt många matlagningar under säsongen samt som donationer till olika projekt i och nära Stockholm. Vi fick också ihop några hundra kilo med oss till Köpenhamn. Vi åkte till Gagnef med halva köket och gjorde chapati på raketkamin. Resten av köket var då samtidigt i Finland på aktionsläger mot den Finländska utbyggnaden av kärnkraften. En husockupation vid Liljeholmen fick också några lass grönsaker vid olika tillfällen.

Detta var det första odlingsprojekt vi lyckades med. Det var början på en ny bana för Automat med en något bredare verksamhet än den vi hade tidigare. Vi hade i några avseenden följt hela kedjan från sådd till skörd till matlagning. Och det var mycket enklare än vad vi hade förväntat oss. Vad som krävdes var minst en dedikerad odlare och en liten bit mark.