Utrustning
Okej, så efter mycket dividerande inom ert kollektiv kanske ni har kommit fram till hur och vad ni vill göra, men så skall ni också ha infrastruktur till att kunna realisera era storslagna planer om att koka sönder etablisemanget. Självklart kommer ni att behöva pengar för att starta upp er verksamhet, även om man skulle önska att så inte var fallet. Fundera på hur ni kan skrapa ihop lite guldmynt för att köpa er första utrustning. Kanske kan det organiseras en stödfest vid ert lokala aktivitetshus eller i en lokal med en vänlig ägare. Ni kan också be alla era vänner att rota runt i sina garderober och ordna stödloppis, starta insamlingar eller ansök om ett lån hos en räntefri medlemsbank med en vettig inrikting eller av någon kompis som ni kan betala tillbaka när ni fått ett överskott. Eller varför inte försöka ansöka om bidrag och stipendier? Ni kan försöka söka pengar av SAC-Syndikalisterna. Kila ner till biblioteket och låna förteckningar på olika stependier för att se vad som finns tillgängligt eller ta kontakt med erat kommunkontor och fråga om möjlighet för ekonomisk hjälp finns. En fördel kan vara att betona den lokala aspekten, eran medverkan för att förbättra det lokala sammanhanget osv.
Sprid ordet om att ni letar efter köksutrustning rikligt! Kanske er kompis känner någon som har haft en cateringfirma som skall stänga och vill sälja av sin utrustning billigt? Leta på skrotar och på Blocket eller andra annonssidor på internet. Automat köpte sin första utrustning från ett nedlagt skolkök på Lidingö efter en annons och lyckades knipa åt sig mycket bra grejer för en billig penning. Prata med aktivitetshus och vänligt sinnade kaféer eller restauranger i andra städer och se om de har några idéer. Hör av er till andra folkkök, även till större folkkök i Europa, för att fråga om de har lite utrustning de inte använder speciellt mycket eller är sugna på att byta ut. Ibland kan det hända att kök lägger ner eller lägger sin verksamhet på is och de kan tänka sig att donera sin utrustning till ett nytt kollektiv för att föra aktivismen vidare. Vi kan hjälpa er med kontakter om det skulle behövas.
Kolla runt lite på internet efter olika företag som hyr ut cateringutrustning så kan ni få lite uppslag på vad ni behöver till ert kök. Ring Martin Olsson och andra storköksproducenter och be att få produktkataloger hemskickade (oftast brukar de vara mer medgörliga om man säger att man är en ny restaurang/matkedja som skall starta upp). Naturligtvis kommer allting att verka nedslående dyrt, men det är ett sätt att få en överblick av kostnader och material. En bra idé kan vara att försöka upprätta ett minimum av vad ni behöver, kalkylera kostnaden och sedan bygga upp köket till en högre kapacitet gradvis efter att ni börjar få ett överskott. Var inte rädd för att berätta vem ni är och vad ni vill göra med ert folkkök när ni ringer runt och letar utrustning! Folk utanför myndigheter är oftast mer solidariska med ideella projekt än vad man tror. Automat har fått vissa delar av sin utrustning donerad och till rabatterat pris efter att vi berättat om vårt projekt.
Kastruller
Det är inte helt lätt att hitta kastruller som är billiga och dessutom efter de behov ni kanske har om ni vill laga mat för hundratals, kanske tusen personer. De skall helst vara anpassade för de brännare ni kommer använda för att inte göra er matlagning olidlig. Kort sagt kommer det krävas lite tur och tid för att hitta kastruller som är anpassade efter era behov, dessutom om ni vill ha dem i annat material än aliminium vilket är önskvärt ur hälsosynpunkt (lite aliminium lossnar alltid vid matlagning och det är inte ett optimalt scenario att mata sina kamrater med metaller). Ett tips kan vara att leta på skrotar och höra med bondgårdar efter mindre mjölkcisterner eller behållare för att pastorisera mjölk. De brukar oftast vara i rostfritt stål och tillräckligt tjocka i botten för att klara hettan från brännarna. Generellt har de inte handtag, men det kan ni svetsa på. Om de är rundade i botten passar de likväl till de brännare av modellen ni kan bygga själva.
Ett alternativ är att sonika bygga era egna kastruller. Här blir det förstås uppenbart att ni behöver höra er för om någon som har tillgång till en svets och vet hur man använder den. Automats två stora kastruller har vi ordnat fram själva. Vi lyckades få bra kontakt med en svetsare som gjorde dem åt oss kostnadsfritt efter vi stått för materialet. Våra kastruller har diametern 52 cm (den andra något mindre för att kunna passa i den andra för transportskäl) för att användas på de brännare vi har och är 50 cm höga. En bra tumregel när ni gör kastruller är att inte kastrullhöjden överstiger diametern då det gör omrörning hemskt mycket jobbigare. Vi gjorde våra i syrafast rostfritt stål där väggarna var 2mm tjocka och botten 5mm. Det är absolut rekommenderat att ha en tjock botten (såväl om ni skulle bygga egna kastruller som hitta begagnade) då stora mängder mat bränner lätt, fort och värre än vad ni är vana vid på grund av vikten. Om botten är tunn på en kastrull ni hittat kan den dock användas till att koka upp vatten i.
Syrafast rostfritt stål är ett superbt material ur rostsynpunkt, men det är både dyrt och tungt. Den storlek vi byggde våra kastruller i är så gott som maximum för vad en kastrull kan vara i det materialet utan att bli för otympligt. Le Sabot rekommenderar att bygga kastruller med en tjocklek på 1,5 mm för väggarna och 3 mm för botten med aliminiummaterial. Om ni har tillgång till en riktig metallverkstad är det bästa att först laserskära (eller klippa vid mindre resurser och mer punkanda) en perfekt cirkel för bottenplattan som har diametern ni vill att er kastrull skall ha. Skär sedan en platta i den höjd ni vill att väggarna skall ha av väggmaterialet och böj metallen så att ni kan svetsa fast kanterna i varandra för att få till en cylinderform. Använd bottenplattan för att få till den diameter ni vill att cylindern skall ha, ett tips är att göra cylindern några tiondels millimeter mindre än bottenplattans diameter för att få kastrullen riktigt tät. Sedan kan ni använda en svets för att smälta cylinders bottenkant för att få på bottenplattan utifrån, utan att behöva svetsa någonting på insidan. En bra idé är att prata lite med en plåtslagare och få tips på hur ni kan göra bottenplattan urgröpt så att er kastrull har en rundad botten, vilket med fördel görs innan ni svetsar fast den. Detta för att underlätta omrörande och för att få dem stabilt passa på den brännarkonstruktion som är vanligast bland större folkkök.
Glöm inte att svetsa på handtag på kastrullerna om ni inte vill ha särdeles pikanta förflyttningsproblem. Gör ni större kastruller behöver de vara förstärkta med X för att klara vikten. Ett tips från Le Sabot är att göra handtagen högst upp vid kastrullkanten vertikala och en aning mindre än handtagen på era kastrullock. På det sättet kan ni 'hänga' kastrullockens handtag i kastrullens och eliminera det eviga 'var fan ska jag lägga locket'-problemet när ni ska ta er en titt i kastrullen.
Brännare
Att basera sitt mobila folkkök på gasol har både för och nackdelar. Till det senare hör det att gas är dyrt, det är knappast det miljövänligaste alternativet och det ger snuten en anledning att bråka med köket och arrangemanget ni lagar vid. Fördelarna är naturligtvis att gasflaskor är mobila, gasbrännare är väldigt tidseffektiva, fungerar i så gott som alla väder och att de flesta andra större folkköken är baserade på gasol vilket gör kunskap och utrustning lätt att byta sinsemellan.
Du kan oftast köpa mindre gasbrännare hos gasolåterförsäljare. Automat började med tre stycken 1-lågiga kokpallar, eller cafékök som de ibland kallas. De behöver en tryckregulator på 30mbar som ni oftast får med på köpet och behöver bara anslutas till en mindre gasflaska som kallas P11 (P står för plåt vilket är stöttåligt och således bra att ha i ett kök med anarkister och 11 står för det antal kilo gas flaskan innehåller). De gör bara av med cirka 640 gram gas i timmen och kostar kring 2000:- och nedåt.
Gasflaskor köps av gasolåterförsäljare eller bensinmackar. Betalningssystemet fungerar så att du köper gasen och flaskan första gången och byter sedan in flaskan mot en full. Att köpa en P11 brukar kosta lite mindre än en tusenlapp och att byta in den mellan 300-500 kronor. En del återförsäljare byter inte in flaskan utan fyller på gasen i din medhavda flaska. Det kan vara värt att leta runt lite efter företag som gör detta då det brukar vara avsevärt billigare.
Automat har tre stycken brännare byggda av Le Sabot efter en konstruktion som används av de flesta folkköken och som togs fram av det holländska folkkökskollektivet Rampenplan. Designen är egentligen enkel men väldigt effektiv, särskilt för att bygga brännare i större skala med tillhörande kastruller på upp till 350 liter. Först svetsats identiska fyrkantiga ihåliga järnstavar ihop i en hexagonform som sätts på små järnben i en metallbottenplatta formad som en fyrkant. Bottenplattan ger stabilitet och i varje hörn svetsar man fast de rejäla ben som kastrullen sedan vilar på. En bra idé är att också svetsa järnbitar på alla benen som pekar snett inåt och med några graders lutning nedåt mot fyrkantens mitt. Så står en kastrull med rundad botten stadigt på brännaren.
När ni byggt hexagonen behöver ni också fästa en järnstav i samma storlek i ett av hörnen för att låta luft komma in. Bredda järnstaven där den går in i hexagonets hörn för att ge ett likvärdigt tryck till alla brännarringar som ni kommer svetsa på. Det är dock viktigt att undersöka så att hexagonen inte har några läckor först, gör detta genom att klippa itu ett cykelslang som ni sedan för genom hexagonen; knyt ihop det på andra sidan och pumpa i luft för att ge rejält med tryck. När ni sedan stoppar hexagonen under vatten borde det bubbla på friskt där den läcker. Svetsa igen hålen och kontrollera läckor flera gånger, det är ingenting man vill ha i sin brännare.
I varje järnstav som utgör hexagonen ska sedan brännaringarna fästas, de är små mässingscirklar med ett gäng små hål där gasen sedan kommer brinna igenom. De kan köpas billigt på affärer som har material för industriell användning av gasol. De ska sitta två och inte fler brännarringar på varje järnstav hexagonen består av, vill ni bygga en större brännare är det bättre att öka antal hörn från sex till åtta (oktogon). Förmodligen finns mässingscirklarna i olika bredd vilket beror på era järnstavars bredd, våra järnstavar är kvadratiska där sidorna är 4cm vilket borde vara nog tillräckligt. Kapa tolv (om ni gör en hexagon) centimeterhöga bitar från ett järnrör och svetsa fast dem på järnstavarna i hexagonen i ett likvärdigt avstånd - det är i de här små cylindrarna mässingscirklarna ska passa in med så lite avstånd emellan kanterna som möjligt. Borra ett hål in i hexagonen i varje cylinder, gör hålet lika stort som den inre diameterna av cylindern, och sätt i mässingcirkeln. Borra två små skruvhål i cylinderväggen på båda sidorna för att fästa fast mässingcirkeln med små skruvar som ni sedan svetsar fast.
Sist behöver ni också ett luftreglage för att tillföra luft och gas. Ta ytterligare en kvadratisk järnstav med samma längd men med något mindre omkrets än de ni använt för hexagonen. Tanken är att den precis ska passa in i den järnstav ni tidigare fäste i en av hexagonens hörn. Svetsa på två sidor på kortsidorna så att den är helt tät men fortfarande ihålig inuti, gör den ena sidan lite större för att förhindra att ert luftreglage åker in den större järnstaven och ni aldrig får ut den igen. I den större kortsidan borrar ni också hål och fäster gaskranen som ni reglerar hur mycket gas ni vill ha in och som gasslangen (vi använder 8mm tjock) fästs i på utsidan. Tillsist borrar ni ett långt avlångt hål i ert luftreglage i 'taket' på järnstaven, det vill säga den sida som är uppåt och ni kommer se när ni drar ut reglaget.
De här typerna av brännare är gjorda för att köras på ett tryck upp till 2 bar, vilket är avsevärt mer än de automatiska som är vanligast. Det kräver att ni köper en manuell reduceringsventil, som det så vackert heter, letar ni lite kan ni hitta en med en fin nanometer också. Problemet är bara att när gasen dras ur flaskorna under ett så högt tryck försvinner den 'gaskudde' som ligger över vätskan i gasflaskor så pass fort att flaskorna börjar frysa till den grad att frost kan bildas utanpå flaskorna mitt i sommaren. Visserligen gör det gasflaskorna till ett utmärkt ställe att förvara sin glass, men det gör också att gaskudden inte hinner återbildas och helt plötsligt får ni inte ut någon gas ur flaskan. Då måste den tas åt sidan och tina upp, vilket inte är ett önskvärt scenario mitt i middagsförberedningen. Lösningen är att skaffa mer gas i större volym, antingen genom en större flaska (P19 och uppåt) eller att investera i ett system som gör att ni kan koppla ihop flera gasflaskor samtidigt. Automat har sex stycken P11:or och ett system som gör att vi kan koppla ihop tre flaskor tillsammans - när de är slut eller börjar bli frysta (det sker snabbare när det är kallt ute naturligtvis) byter vi bara de tre mot tre färska. Har ni flera flaskor kan det vara en bra idé att bygga en ventil för att fördela gasen jämnt från flera flaskor.
Gas är brandfarligt, men är ingenting som behöver vara farligt om man handskas med det på rätt sätt. Det är ingenting att vara rädd för, men ska behandlas med respekt. Kontrollera hela ert gassystem efter läckor innan ni börjar använda det. Vi smetar in alla kopplingar och fästpunkter med skum från diskmedel eller såpavatten och sätter sedan på systemet. Är det en läcka någonstans börjar det bubbla, stäng av och fäst om och kontrollera slangarna. Gasslangar ska bytas ut efter ett tag, de går oftast att använda efter bäst före-datum om de tas omhand på ett bra sätt. Stå aldrig och ställ aldrig saker på slangarna. En del kök trär gamla vattenslangar över sina gasslangar för att ge dem extra skydd, ni skulle i princip kunna gräva ner dem i marken om de har vattenslangar trädda runt sig så kan ni undvika att snubbla på dem.
Stekdon
Att bara steka till en måltid för stora mängder människor är en flaskhals och ett fantastiskt monotont arbete vilket suger kampviljan ur varje god revolutionär. Men det betyder inte att större stekdon inte är behövliga. De går jättebra att använda dem för mindre antal portioner eller bara för en ingrediens eller två, eller för att rosta frön och kärnor, kandera äpplen, steka tofukorv, och så vidare. Begagnade stekbord hittar du lite varstans, ibland kan du hitta en gjutjärnsform som ni kan svetsa ben på och använda brännare gjorda för stekhällar. De behöver i regel alltid något form av vindskydd eftersom de oftast är gjorda för att bara fungera inomhus. Om ni får tag på en muurikka - en finsk gjutgärnspanna i olika storlekar - har ni kommit över en liten skatt. De kan användas över öppen eld och fungerar utmärkt på rocket stoves. Brännare för stekdon behöver generellt mindre gastryck och grövre slang (~10mm) så prata lite med en gasolåterförsäljare för att få tips. Glöm inte att köpa några stekspadar i större storlek, gärna i plast så ni inte repar gjutgärnet.
Omrörare
Större kastruller kräver större verktyg. Det är med smärta vi minns den horribla tid när vi saknade ordentliga slevar för att röra i våra kastruller efter att de större vi hade brutits sönder. Att inte ha ordentlig utrustning innebär onda ryggar, brännskadade händer och ett långsamt kök. Här kan ni dessutom vara kreativa istället för att lägga ut era surt förvärvade riksdaler. Vi har en en del omrörare i trä som vi helt enkelt sågat ut ur plankor med figursåg eller fogsvans (obs! fogsvans är väldigt gangsta!) och filat ner. Tänk på att göra dem så pass långa att ni kan stå upp och röra om i kastrullerna - jag tror våra är kring 150 cm långa - och är i ett lätt men hållbart trämaterial. Olja in dem för att de inte skall flisa och ge trä i maten. Ett klokt kök kokar även upp sina omrörare innan de används för första gången för att undvika träsmak i maten.
Det finns också omrörare att köpa, men de är oftast anpassade för såser eller degar och således ej speciellt breda vilket kan behövas. Kommer ni över en gammal åra funkar det också, fila bara ner den till den storlek ni vill ha och borra några hål i själva padeln för att det inte skall bli för tungt att röra runt.
Plastlådor
Om du någon gång har lagat mat med oss kommer du garanterat ihåg hur mycket vi skriker på folk som ställer våra vita plastlådor på golvet eller marken. Vi har ett dussin grönsakslådor i vit plast med tillhörande lock som är stapelbara, vilket producerar de ovan nämnda skriken. När de staplas vill man inte ha botten (som då är närmast maten i lådan under) smutsig. Grönsakslådor är ovärderliga i ett större kök, för att förvara hackade grönsaker i, servera ur, tvätta grönsaker, och så vidare. Det finns företag som säljer livsmedelsgodkända grönsakslådor som är travel- och stapelbara och som också tål temperaturer upp till 100 grader - en uppenbar fördel om ni ska servera mat som kommer direkt från kastrullen. De brukar dock vara hutlöst dyra (kring 400-500 kronor per back) så ett alternativ kan vara att prata med postkontor eller postserviceföretag. De använder sig nämligen av travel- och stapelbara plastbackar i olika storlekar för att förvara post och brukar ha alldeles för många för att de inte skall kunna undvara några.
En annan typ av plastlådor ni garanterat kommer ha nytta av om ni är ett mobilt folkkök är tre stycken grövre lådor för att kunna diska i. Vi har köpt tre stycken avlånga och travelbara lådor vars egentliga användningsområde är att blanda cement. Andra plastlådor som kan vara värt att hålla ögonen efter är de som är mer anpassade för förvaring av er utrustning. Försök att hitta större och mindre plastlådor som passar era behov, hur mycket knivar och gafflar ni har, hur mycket tallrikar och så vidare. Ett tips är att söka på lastkajer bakom matvaruaffärer för lite uppslag.
Tallrikar, muggar och bestick
Kvantiteten av de här tre sakerna är beroende på hur många portioner ert kök skall kunna trycka ut vid varje måltid. Visserligen kan ni använda engångsartiklar om ni inte lagar mat så ofta, men det är varken miljövänligt eller ekonomiskt i det långa loppet. Vi använder det ibland när det inte är möjligt att få tillbaka utrustningen (typ vid festivaler eller stora blockader eller situationer där ett polisingripande är på gång) men annars aldrig. Bestick kan ni hitta i annonser - cateringfirmor har alltid gigantiska mängder - eller så kan ni befria bestick från restaurangkedjor. Om materialet är av rostfritt stål kan de i princip användas till de börjar rosta... undvik dock de med trähandtag då de slits hårdare med tiden och kom ihåg att alla måltider som inte kan ätas med händerna kan ätas med sked om ert inköpskapital skulle svikta.
Tallrikar är en liten vetenskap i sig. En tanke behöver ägnas åt transport, det vill säga hur mycket de väger och hur väl de travar i varandra, samt en åt miljön då en del härdplastmaterial verkligen är satans avkomma. Om du inte skall transportera runt er köksutrustning överhuvudtaget kan porslin vara ett alternativ, annars är det alltför tungt och ömtåligt. Det finns plasttallrikar i olika slag men de gjorda av melamin är de vi haft bäst erfarenhet av i förhållande till vikt och travelkapacitet. Fundera över era tallrikar en stund och se till att få några provexemplar innan ni beställer ett parti! Våra första tallrikar var i någon konstig militärgrön färg och var fruktansvärda på alla sätt; de travade ej riktigt i varandra på någon centimeter vilket skapade ett vakuum i botten så att vi var tvungna att dra isär dem med båda händerna, de var i polykarbonat så de sög till sig fetter och oljor vilket var i princip omöjligt att diska bort och företaget tryckte av misstag vår logga på alla tallrikarna så att vi såg ut som en cateringfirma.
Ett alternativ är emaljtallrikar, eller rättare sagt tallrikar av metall med en "emaljliknande lackering" för att inte förväxlas med porslin. De är tyngre än plast men betydligt miljövänligare och det finns varianter som är utmärkta att travla. Problemet är att emaljen är lite känslig för stötar och kan flisa (vilket hälsomyndighetsmänniskor speciellt ogillar) så ni får stå och vråla på folk att inte kasta tallrikarna omkring sig. Ett dyrare alternativt är tallrikar i lättare metall. De repar inte, är det bästa miljöalternativet och en del varianter är så tunna att vikten understiger de i härdplast. Men så kostar de därefter.
Lägg pengarna på djupa tallrikar som kan hålla all sorts föda. Kom också ihåg att räkna hur många ni ställer fram när ni ska servera! När alla fått mat har ni således en siffra på hur många tallrikar, alltså portioner, ni serverat och då vet ni också hur många som befinner sig på arrangemanget. Det är väldigt användbart om ni lagar på ett läger, möte eller någonting som håller på i en längre period att veta ungefär hur många som äter vid varje måltid när ni ska planera hur många portioner ni ska göra under dagen.
Samma idé om vikt och möjlighet att kunna travla gäller för muggar som tallrikar. Se bara till att undvika transparant termoplast då det innehåller det tidigare nämnda polykarbonat (vik hädan demon!). Har ni stor skattkista finns det muggar i rostfritt stål med handtag. Kom ihåg att muggar alltid har en tendens att åka ner i anarkisters fickor istället för att komma tillbaka till köket eller försvinna på andra sätt. Olika folkkök i europa har försökt med det mesta; finkamma områden med skallgångskedja, tryckt böner på sidorna om att muggen skall återvända till köket för att stoppa plastindustrins frammarsch, erbjudit barn en slant för varje mugg de hittar och återlämnar. När vi beställde våra första muggar tyckte vi det var en kul idé att trycka vår logga på sidorna. Det dröjde inte länge tills de började försvinna i drivor och dyka upp hos vänners hem, kollektiv, Kafé 44... kontentan är att de behöver ersättas ofta så att köpa lite fler än vad ni behöver kan vara en idé.
Skärbrädor
Investera i ett gott antal rejäla skärbrädor, ju fler desto bättre om ni tänker er att ha volontärer för att skära grönsaker. Spola tanken på att köpa tunna plastunderlägg för 12 kronor på Biltema, de går sönder och repar och blir således en hygienfara. De i trä är oftast utmärkta och går också att använda som underlägg för varma kastruller, men de behöver det luftigt för att torka och inte börja mögla så trava dem inte i en hög efter de har diskats. Myndigheter vill också att skärbrädor skall vara dedikerade till olika råvaror och indelade i färger av hygienskäl, vilket faktiskt är ett logiskt argument. Vitt för bröd, gröna skall vara för salladsgrönsaker och gula för rotgrönsaker då de senare alltid lämnar lite smuts kvar i skärbrädan som ni inte vill ha på era salladsgrönsaker som inte kokas. Byt ut dem när de blir för repade.
De i trä kan du faktiskt göra själv. Skär ut lite fyrkanter i ett hållbart material - ek är bra men också tungt - och hyvla och fila dem släta. Olja dem med den ätbara varianten av linolja. Det sjunker in bra i virket och expanderar, vilket hindrar vatteninträngning och skyddar det bra mot knivar.
Rostfria bunkar, kantiner och hinkar
Ert kök kommer förmodligen behöva lite bunkar i olika storlekar. De är bra att mixa i, jäsa degar, blanda dressingar och marinader, servera ur och även ta upp varmt vatten ur kastrullen om ni inte har annat att tillgå. Fördelen med att skaffa saker i rostfritt är att de är mer hållbara. Bunkar i plast slits hårdade av att mixa saker i dem och det är inte alltid man kan helt diska bort marinader och dressingar som stått ett tag i plast. Kantiner har ungefär samma användningsområde men är för att göra saker i större skala än vad som kanske får plats i de större bunkarna. De är också utmärkta för att låta couscous och bulgur stå och svälla i. En del kök använder dem för att diska i på plats när de är ute och delar ut mat vid aktioner. Kantiner kan oftast köpas med eller utan handtag (de brukar oftast vara rätt kassa) och med eller utan lock och i olika storlekar och djup, så kolla vad ni tycker passar.
Ett riktigt kap har vi nog ändå tyckt att de mjölkhinkar i rostfritt stål vi införskaffat varit. De kostar kring 300 kronor och håller 12 liter vätska. Vi använder dem till det mesta, dressingar, röror, såser, majonäs och marinader men framförallt som vätskeförflyttare. Mjölkhinkar kommer med ett handtag (annars kan ni likagärna skaffa er bättre bunkar) vilket gör dem perfekta hjälpmedel att ta ut stora mängder kokande vatten ur kastruller som inte går att tippa eller lyfta på grund av vikten. En del kök svetsar också på ett extra handtag längst ner på hinken för att kunna skopa upp vatten horisontiellt, vilket gör det än lättare.
Knivar
Om ni skall få volontärer att skära eller hacka hutlösa mängder grönsaker krävs knivar. Vi köpte ett gäng på annons för en liten slant, men det beslutet skulle vi kanske ha tänkt lite längre kring. Knivar sliter ut sig och blir slöa fort, vässar man dem inte regelbundet är det så gott som omöjligt att få dem riktigt skarpa igen, vilket är fallet med våra ursprungliga begagnade knivar då. Kanske är det värt att göra en investering här då knivar av bra kvalité kan hålla sig skarpa i flera år om de vårdas ordentligt. Tro inte att det är en bra säkerhetsåtgärd att ha knivarna lite slöa för att inte riskera att skära er värre - snarare är fallet tvärtom när slöa knivar slinter och skär snett. Vi har gjort en ekonomisk kompromiss och har ett par knivar i bättre kvalité och skick som de med lite bättre skärteknik använder för att det ska gå fortare.
Se till att förvara era knivar på ett bra sätt, gärna i ett större block eller i en låda som går att försluta. Knivar som ligger och skramlar fritt i bagageutrymmet är dels en bra anledning för länsman att ge er problem och rent idiotiskt för er egen skull. Skaffa en slipsten eller ett annat sätt att vässa dem och gör det regelbundet. Var på er vakt så att ingen börjar öppna konserverburkar, skära kartong eller gör en dramatisk sorti genom att sätta eggen i bordet med era älskade köksknivar.
Kaffe- och tebehållare
Att inte servera kaffe i Sverige kan få ett helt aktivistläger att bli dina svurna fiender så det är bara att anpassa sig. Det vi upplevt som bäst är att försöka få tag på större kaffe- och tebehållare, vilka fungerar ungefär som en stor termos med en kran så att folk lätt kan ta sig lite kaffe och te. Det finns relativt billiga (kring 600-800 kronor) termosar för kaffe- och te som håller 10 liter att köpa från olika storköksproducenter, men sök lite efter begagnade så får ni nog ner priset. Vi har haft svårt att hitta behållare i större storlekar i Sverige. Våra två stycken tebehållare på 25 liter vardera och en på 30 liter för kaffe har Rampenplan varit vänliga nog att hjälpa oss skaffa fram från Holland. Observera att vi valt att inte använda de som värms upp av elektricitet. Dels för att vi ofta släpar omkring våra behållare och då inte har tillgång till elektricitet, men också på grund av att ni inte alltid kommer ha tillgång till obegränsad el. De är dessutom tunga och lite otympliga, i alla fall de vi sett.
Vi brukar helt enkelt koka upp vatten och sedan filtrera det genom kaffet eller teet. Våra behållare har tillhörande metallfilter, men du kan också använda en vanlig tygkasse som ett utmärkt filter. Ha separata filter för kaffe- och te och håll koll på kranarna då de kan vara lite ömtåliga för stötar och klogga igen om de inte diskas ordentligt. Eftersom vi bor i ett land där det kan bli rejält kallt om vintern kan det också vara en idé att sy en 'luva' för varje behållare för att hjälpa till att hålla värmen. Gamla jackor är utmärkta sy utav då dragkedjan gör det enklare att trä av eller på och fodret isolerar.
Isoleringskärl
Att hålla maten varm är speciellt viktig om du ska få ut den till en aktivitet eller bara ska servera under en längre tid. Till det använder vi isoleringskärl i olika typer och storlekar. Ett roligt alternativ är att skaffa sig de 12-liters isoleringskärl som försvaret sållat ut och säljs billigt på militäröverskott. De är även byggda för att kunna fästa remmar i så att man kan bära dem som ryggsäckar. Försvaret har också kärl på 20 liter, men de är fortfarande i bruk och lite knepigare att få tag i. Vill man ha kapacitet för mer än 20 liter får man förmodligen närmast åka ner till Tyskland, där de kallas 'thermaforen' och säljs i betydligt större storlekar. Leta efter de med en uttagbar insats av praktiska skäl och gärna i rostfritt stål, då vår erfarenhet av de i aliminium är att de rostar rätt lätt. Isoleringskärl borde även fungera för att kunna hålla någonting kallt (öl?) men det har vi nog aldrig provat.
Vattenslangar
Anslutning till vatten är en av de tre sakerna vi alltid frågar om när vi blir ombedda att laga käk (de andra är drenagemöjligheterna för att hälla ut allt smutsvatten och underlaget där vi ska bygga köket). Varje mobilt kök behöver det till matlagning (ju större kastruller desto mer), kaffe och te, hygien, osv. En bra längd vattenslangar med kopplingar är någonting som är väl värt en investering. Anarchist Teapot rekommenderar de grövre slangar som säljs tillsammans med campingutrustning men vi i Automat har inte haft några problem med vanliga trädgårdsslangar om du inte är över 50 meter från vattenkranen. De är inte speciellt dyra och hittas dessutom ibland slängda där koloniträdgårdar dumpar sitt avfall. Se dock till att köpa bra kopplingar i metall för att exempelvis förgrena eller koppla ihop dina slangar då trycket brukar göra de billigare i plast en plåga att ständigt återansluta. Köp ett par slangnippeln för att fästa slangen ordentligt kring kopplingarna och ett bra munstycke för att kunna få ordentligt tryck så du inte behöver stå och läsa halva Odysseus innan kastrullen är fylld. Glöm inte att tömma era vattenslangar ordentligt efter att ni är klara!
Elektriska redskap
Om ni bygger upp ert mobila kök på en plats utomhus kommer ni behöva dra el till köket för stereon, handmixrar, lampor och så vidare. Skaffa ett par sladdvindor, förlängningssladdar och förgreningskontakter så täcker ni de flesta behoven. Se till att inte kontakterna blir fuktiga eller blöta vid regn, en idé kan vara att tejpa eventuella förlängningskontakter med silvertejp om de inte kan vara under något regnskydd.
Skaffa även ett par kraftiga lampor så att ni inte hugger av handen på varandra när det blir mörkt. Vi brukar använda bygglampor och halogenlampor från Clas Olsson för att sätta upp i köket, vid disk- och serveringsstället eller där det behövs.
Handmixrar är ett kapitel för sig själv. Jag vet inte hur många vanliga hushållshandmixrar vi förstört genom åren, men de är ett par. Om ni ska mixa stora mängder till pålägg eller annat brukar de ganska snabbt bli överhettade. Ett alternativ är att ha flera och byta kontinuerligt, men det är ingen bra lösning på sikt. En del vi använt har dessutom spruckit och läckt olja när de använts för flitigt. Stora potatisstötar kan visserligen användas för att mosa bönor eller grönsaker i soppan, men det är ett väldigt slitigt arbete. En gång monterade vi en cementblandare på en slagborr och använde som mixer, det hade kanske fungerat om vi vässat blandaren.
Ett alternativ är att spara ihop till en större handmixer av modellen Robocop. De är närmare en meter stora och ser ut som ett Ghostbuster-vapen men är otroligt effektiva. Det kan vara värt att köpa en ny och från ett kvalitetsmärke då begagnade och de från billigare producenter brukar ha en kort livslängd. Ångan från kastrullen kan ge fukt inne i mixern så en tips kan vara att ta ut det ni vill mixa till en större skål eller serveringskärl och mixa rätt i där istället. Robocops är dock fruktansvärt dyra, närmare 5000 kronor kan man tvingas betala, så vårda den ömt.
Tält
Det säger sig själv att ni kommer behöva ett bra tält om ni skall vara ett mobilt folkkök och laga utomhus, eller om ert lokala folkkök inte har plats för att servera bra inomhus. Det finns lite olika alternativ att välja mellan, men någon sorts riktlinje bör vara att det skall kunna fällas ihop eller byggas isär för att kunna transporteras och förvaras, att själva duken skall klara av alla former av väder och att ramen inte skall falla ihop vid första bästa vindpust (glöm partytält). Fundera sedan på hur stort ni behöver för er utrustning. Tält kostar generellt en hel del slantar så se vad ni kan hitta begagnat eller på soptippen, kanske vill en nedlagd restaurang bli av med tältet på sin uteservering?
Militärtält kan köpas på överskottsbolaget men är oftast inte billiga och inte alltid de i bäst kvalitet. Dessutom känns det nästan värt att rekommendera att inte köpa ett tält i mörka färger, det blir snabbt mörkt och deprimerande, med tanke på att ni kanske spenderar en vecka eller två vid tältet om ni lagar mat på ett läger är det någonting ni definitivt kommer känna av. Garagetält kan vara en lösning att titta på, tältduken är oftast vit och de brukar vara regntäta och hyfsat hållbara. Skulle en tältkonstruktion ha svårt att hålla sig på marken när det blåser kan ni alltid köpa lite stadigt polyfonrep och fästa det i marken med ett par rejäla metallpinnar.
Vi har ett ihoppfällbart tält som mäter in 6 x 4 meter. Det är mycket bra att transportera men lite ostadigt och saknar sidor. Det har vi löst genom att knyta ihop presseningar runt metallkonstruktionen för att få det hela vattentätt och ge vindskydd. Andra kök har investerat i en rejäl tältduk i stil med vad som cirkustält använder för att sedan bygga sina egna konstruktioner för att sätta upp den. Se om ni kan svetsa fast något form av fäste för en tältduk på er skåpbil eller buss. Det häftigaste jag sett är förmodligen Hannoverfolköket som spände ut en tältduk från sin cirkusvagn och gamla brandbil till att bilda en stor yta för köket att servera och laga under.
Underskatta dock inte kraften hos presseningar. Lär er hur man sätter upp dem för att få en bra avrinning, är ni riktigt finurliga kan ni ta vara på regnvattnet. De är även bra att ha för att sätta upp över diskstationen och/eller serveringsstationen då det kanske inte alltid är praktiskt att ha dem under tältet. Vi försöker också sätta upp en pressening precis utanför tältet där vi ställer brännarna under för att dels minimera brandrisken och göra det mer behagligt i tältet då det kan bli rejält uppvärmt av all matlagning.
Bord
Ni kommer behöva bord för att bygga upp ett kök utomhus (var ska ni annars ställa alla prylar?), för servering, för disk, för att hacka grönsaker. Bord är en tung sak att släpa med sig och tar en hel del plats och ni kommer behöva en hel del. Vi brukar nästan alltid be organisatörerna ordna fram 10-15 bord åt oss beroende av storlek när vi ska laga mat någonstans. Om borden är lite ömtåliga eller inte tål väta behöver ni vaxdukar eller plast för att skydda ytan.
Det är heller inte svårt att bygga sina egna bord. De konstruktioner vi funderat på och sett att de andra köken använder är att ha bordskivor som ställs på bockar. Här finns det flera alternativ att tillgå. Ni kan skaffa skivor i byggplyfa, de finns både behandlade och obehandlade med olika priser, behandlar ni skivorna själva är parafinolja eller linolja två förslag. Spånskivor kan ni glömma, de är billiga men går snabbt sönder. Tänk på att skivan skall vara tålig och hållbar då ni kanske behöver ställa tunga saker på dem. Jag skulle välja en skiva med 13-14 mm:ers tjocklek, cirkus en meter bred och två till två och en halv meter lång.
Träbockar är inte dyra att köpa på ett byggvaruhus, se till att få tag i de som är ihopfällbara med gångjärn. Oftast är de kring 75cm höga vilket är lite för kort för en arbetsbänk - du vill ha bordet i höjden kring 90-100cm för att inte få ont i ryggen - men det löser ni genom att ställa upp bockarna på träpallar. Ni kan också kolla efter gipsbockar i rätt storlek. Skruva fast två plankor längsmed undersidan av bordskivan beroende på bredden av bocken så att skivan håller sig fast.
Brandsäkerhetsutrustning
Även om vi i Automat varit förskonade från en brand när vi lagat mat är det dock ingenting ovanligt att det börjar brinna i ett kök. Skaffa er en brandsläckare! Skum eller pulver gör detsamma, kolsyra är dock sällan nödvändigt. Vi brukar alltid försöka visa volontärer eller nya kockar var brandsläckaren står i köket och hur man använder den - oftast är det inte svårare än att rycka ur sprinten, rikta och trycka av. Brandsläckare kan ni köpa billigt lite här och var, men ett tips är att gå till en brandstation och berätta vem ni är och vad ni gör och varför ni behöver brandsläckaren. De är sällan svårmedgörliga. Ni kan likväl skaffa en brandfilt, de kommer oftast i en förpackning som sätts upp på något stabilt och med två snören ni drar nedåt i för att få fram filten. När Automat lagade i Köpenhamn under COP 15-protesterna använde polisen frekvent brandkåren för att skaffa sig tillträde till området där vi lagade och köket var naturligtvis det första stället de 'inspekterade'. Att ha bra tydligt utsatt brandsäkerhetsutrustning ger dem mindre chans att sätta käppar i hjulet för er verksamhet.
Förbandslåda
En första hjälpen-låda kostar bara runt 150 kronor och dina fingrar kommer uppskatta det. Att någon skär sig händer, det är bra att kunna lappa ihop kockar och volontärer eller kunna förbinda andra skråmor. En bra idé är att skaffa blå plåster och blå sårtejp så är de lätta att upptäcka om de trillar av när ni arbetar med maten. En förbandslåda innehåller allt du behöver för första hjälpen men sedan kommer ni behöva fylla på kontinuerligt. Packa även ner hjälpmedel för att behandla brännskador och getingstick eller andra insektsbett om ni lagar utomhus.
Kökshandukar och förkläden
Om ni inte bygger en smart konstruktion för att lufttorka tallrikar, muggar och annan disk så behöver ni dussintals kökshanddukar. De hittas bara för några kronor styck i second hand-affärer, så köp på er ett gäng, det kommer garanterat behövas. Se till att få med er någon tvättlina eller hitta ett ställe där de kan hänga och torka när ni väl är ute på ett projekt. Eftersom handdukar ganska fort blir små bakteriehärdar om de används flitigt är det en rekommendation att tvätta dem ofta. Förkläden följer lite samma mönster. Ty de är inte bara till för att man skall se väldigt fager ut i köket, utan även för att skydda maten från er själva och inte så mycket för att skydda era kläder. Faktiskt sant.
Hygienprodukter
Senare kommer vi skriva lite om kökshygien och lite har redan nämnts, men en del saker behöver du införskaffa om du har att göra med myndigheter, tex. vid en festival. Förutom det mer uppenbara som diskborstar, disktrasor, diskmedel och disksvampar behöver ni också desinfeceringsmedel och plasthandskar (för de med sår på händerna). Kolla så era tallrikar och muggar inte är alltför repiga eller fulla med sprickor och flisor. Förpackningar med socker, bönor, örter, kryddor och så vidare skall antingen vara förslutna med tejp eller i plastlådor med förslutningsbara lock. Tanken är att de inte skall dra till sig insekter. Dessutom skall du också ha termometrar för att kunna kontrollera temperaturen av maten. Ett tips är också att hygienmänniskor gillar skyltar som säger åt folk att inte göra uppenbart korkade saker: ingen rökning i köket, tvätta händerna, använd den gula skärbrädan för rotsaker...
Transportmedel
Även om ni inte vill vara ett mobilt kök kommer ni behöva transportera saker (nya inköp, grossistbeställningar) men det blir självklart en mer central fråga om ni är ett mobilt kök. Vi har en christianiacykel för att kunna transportera mat smidigt runt i Stockholm men skulle gärna ha en eller flera till för att flytta ännu mera käk. Christianiacykel kostar en hel del om man köper en ny, men kanske kan ni bygga era egna eller experimentera med cykelkärror. Det finns ett flertal böcker, fanzines och hemsidor som beskriver cykelbyggen så börja med att kolla in dem.
En sak vi funderat kring är också att bygga 'insatser' till christianiahojjens lastlåda. Ungefär likt principen med isoleringskärl, en modul du sätter in i lådan där du kan förvara varm mat i och som samtidigt isolerar. Problemet är uppenbarligen att få cykeln att klara av vikten det skulle medföra. Nåväl, en dag kanske...
Annars är vårt eviga problem detta med en skåpbil. Att äga en bil är en fortlöpande kostnad; reparationer, slitage, försäkringar, parkering och så vidare. Fundera en hel del om behovet finns och om ni kommer klara kostnaden. Om ni dock har råd med att köpa en skåpbil - grattis! - så finns det många möjligheter ni kan utnyttja. Ni kan bygga era egna hyllor i skåpbilen som är anpassade för er utrustning, laga direkt ur bilen på plats, ha tält som sitter ihop med bilen och så vidare. De flesta större skåpbilar kan köras med B-körkort, ett tips kan också vara att kolla vad era bilkunniga kompisar kan för märken när ni kollar runt efter något att köpa så kan ni hjälpas åt när bilen krånglar.
Vi hyr så gott som alltid en mindre buss innan varje matlagningsprojekt men drömmer om att kunna köpa vår egen. Ett alternativ för att hålla kostnaden nere är att ni kan köpa ett fordon ihop med andra organisationer eller kompisar och utforma det som en bilpool. Det knepiga med att hyra och ha en bil tillsammans med andra är ju dock att den kanske inte alltid är tillgänglig när ni behöver den.
Verktygslåda
Samla ihop lite verktyg från kompisar eller loppmarknader och sätt ihop er egen verktygslåda. Ni kommer definitivt behöva några skruvmejslar för att fästa slangnippeln. Vi använder oftast en polygrip för att spänna och lossa gaskopplingar, så det är ett tips. Ibland är arrangörerna lite dåligt uppstyrda eller har haft oflyt och ni kanske behöver göra egna ordentliga skyltar eller bygga bord - se till att ni har hammare, fogsvans och spik eller lägg lite pengar på en bra skruvdragare (de billigare går oftast sönder efter någon dags hårt användande). En vanlig morakniv duger utmärkt för att skära kartonger och skära igenom slang. Förmodligen kommer ni med lite erfarenhet komma på fler verktyg ni behöver med tiden.
Varierat skräp
Andra saker vi alltid plockar ner är: markeringspennor och sprejfärg (för att göra skyltar), gaffatejp, stereo, BRA musik till stereon, batterier, ficklampor, sopsäckar, anteckningsblock, automatflaggan, många meter rep, en trädgårdsspade, kapsylöppnare.